Kick-Ass

Kom precis hem från den bästa bioupplevelsen sedan Avatar i december. Jag var precis och såg Kick-Ass. Titeln säger inte så mycket men jag ska berätta vad den handlar om. Huvudpersonen är Dave Lizewski, en vanlig kille som går på gymnasiet. Han och hans kompisar läser mycket serietidningar så han börjar fundera över varför ingen försöker vara en superhjälte i det verkliga livet. Till slut beslutar han sig för att slå slag i saken och bli en superhjälte själv. Han kallar sig för Kick-Ass. Efter att han räddar en man som misshandlas av ett gäng på gatan blir han känd i och med att händelsen filmas och läggs upp på Youtube. Samtidigt finns det två andra "superhjältar" i stan i form av en far-dotter-duo. De går under namnen Big Daddy och Hit-Girl. De är ute efter hämnd mot stans gangsterboss, Frank.

Jag vill inte avslöja för mycket av handlingen så jag stannar där. Jag kan dock säga att den är ganska oförutsägbar. Man vet inte riktigt vad man ska förvänta sig och man bjuds på en riktigt bra föreställning i form av en väldigt annorlunda film. Udda är nog rätt ord för att beskriva filmen. Det går inte riktigt att säga vilken genre filmen tillhör, men det behövs inte heller. På ett sätt är det en ren actionfilm, fast med häftigare scener, bättre story och intressantare karaktärer. Samtidigt så är det en form av komedi då man sitter och skrattar nästan oavbrutet under filmen samtidigt som man tar allt på allvar. Som sagt, det är svårt att förklara men på något sätt så fungerar det bara. Actionkomedi är antagligen en av de genres som producerar sämst filmer, och just därför vill jag inte kalla Kick-Ass för en actionkomedi - och det är det inte heller. En actionkomedi är ofta inte speciellt rolig utan fylld med tråkiga skämt och torr humor. Samtidigt så brukar actionscenerna kännas löjliga och långt ifrån trovärdiga, vilket gör att det sämsta från två genres - komedi och action - tas fram. Kick-Ass gjorde tvärtom och tog fram det bästa från båda sidor. Actionscenerna var riktigt coola och nyskapande. Stämningen under filmen var allvarlig och trots att mycket av det som händer i actionscenerna egentligen är ganska orimligt och overkligt, så gjorde det ingenting. Det passade in på ett märkligt sätt och kändes ändå helt naturligt. Samtidigt var filmen, trots den allvarliga känslan, väldigt rolig. Den var rolig på ett intelligent sätt, istället för att innehålla tråkiga skämt. Kick-Ass var intressant rakt igenom och blev aldrig tråkig.

Matthew Vaughn stod för regin och han har verkligen gjort ett fantastiskt jobb och skapat en riktigt bra film. Filmmusiken är otroligt bra, det har valts sköna, ofta oväntade låtar till de olika scenerna och allt passar in perfekt. Roll-listan innehar inte så många riktigt kända namn, med undantag för Nicolas Cage som spelar Big Daddy. Detta verkar till filmens fördel då man inte fokuserar på någon speciell, stor stjärna, eller har några förväntningar på någon skådespelare. Aaron Johnson som spelar Dave/Kick-Ass passar utmärkt i rollen som den något osäkra gymnasiekillen som får för sig att bli superhjälte över en natt. Mark Strong (som setts i en hel del filmer förut, senast Sherlock Holmes) spelar sin vanliga roll som skurk och är helt klart godkänd. Cage är bra som Big Daddy och som Frank's son ses Christopher Mintz-Plasse (McLovin från Superbad) men den person som imponerar och sticker ut mest är 12-åriga Chloe Moretz som är lysande i rollen som Hit-Girl. Kick-Ass är en film som förvånar och imponerar. Årets hittills bästa film.


Betyg: 8.5 av 10.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0